Mer dyslexi

.
Lustigt att folk har så svårt att förstå, klart när man väl fått diagnosen och gått igenom alla tester. Då kan man hålla huvudet högt för ett kriterium för att få diagnosen är just att man är minst normal begåvad. Dom som har dyslexi är ofta över normalbegåvade, det ofta för att det är de barnen som förbryllar lärarna. Som Albert Einstein hans far var så orolig för sin pojke som inte kunde lära sig en så enkel sak som att stava rätt. Ingen skulle kunna anklaga Albert Einstein för att vara ointelligent, men dyslektiker det var han en klockren en.
.
Är det för att vi är annorlunda, som skrämmer, för annorlunda är vi. Jag skriver aldrig anteckningar när jag är på möten möjligen två tre stödord som jag måste ta med mig hem. Ändå så mins jag och har mer koll än mina medarbetare ofta har. Klart att det skrämmer, att någon mins så mycket. Jag, strukturerar också allt, letar lösningar och förändringar. Klart det skämmer att någon tidigt ser lösningar på problem eller kommer in i en process, och ser ett annat snabbare och säkrare sätt att utföra det. Jag har haft tur, för just det är mitt jobb, mitt handikapp är min styrka.
.
Oss förstår ni inte, vi ska ju vara dumma i huvudet vi kan ju inte lära oss en så enkel sak som att stava. Sen när vi lite senare än ni andra som lever livet på ett bananskal, även kan stava och har tränat upp den färdigheten till en rimlig nivå. Då blir ni arga för att vi försvarar de som har, dyslexi. Ni blir arga för att ni inte får tysta unga dyslektiker, att vi som redan fått massa taggar i vårt hjärta, biter ifrån.
.