tisdag 30 december 2008

Äntligen kan jag sova


Det gör inte ont i foten längre, jag får sova och jag känner att jag kan sova ut, jag har många timmar att sova igen men jag blir mer och mer ut sövd.

En från jobbet ringde och ville koma och titta på mina hästar den 2 januari, hur slingrar man sig från det, Ametist den grisen är smutsigare än vad han brukar, jag får inte/kan inte borstad honom.

Annars mår hästarna bra och tycker matte är ovanligt trevlig som endast klarar att ge dom vatten. Idag så slapp jag det också, så matte stod bar och tittade på sin älsklingar en liten stund.

Men vänta ni mina hästar, när mina fötter är färdig då ska här köras in och ridas så det slår gnistor men allt i NH tecknet ; )

onsdag 24 december 2008

tisdag 23 december 2008

Planerar














Jag får ju inte rida knappt vara i stallet men drömma och planera det får jag.

Jag funderar på hur jag ska kunna göra en uppvisning där jag har med minst två av mina hästar. I drömmarnas värld så går allt så enkelt, blir så vackert, hoppas jag kan komma i närhetena av det sen när jag rider också.

Jag känner inte för att tävla men att rida och visa upp Ametist hade varit kul, han har ju väldigt mycket steg kunde man också få med Kiara så hade det varit kul.


Tandemridning, det skulle vara något Kiara fram och jag på Ametist, dom har ju utstrålning båda två.

Karisma och Kiara dom hade också varit kul att göra något cirkusliknade nummer från marken eller kanske med alla tre. Vad det är kul att sitta och drömma om vad man vill kunna göra.

.






måndag 22 december 2008

Ny opererad

Ja, så var det över, det blev bara ena foten hade jag tagit båda hade jag fått gips och längre rehabilitering Nu hoppar jag ganska friskt på min ny opererade vänster fot, jag blev sjukskriven till den 15 februari, vilket måste ha varit ett skämt. Jag jobbar med mitt huvud och sitter vid en dator, kan jag skriva detta så kan jag också arbeta ; ) så den 7 januari kommer det att bära iväg till arbetet igen och återbesök för att ta stygnen så det blir bara halvdag.



Det var inte så läskigt som jag trodde, förutom första bedövningssprutan, jag hade liksom tänkt mig det som när man går till tandläkaren. Men nej, det var som om jag fick starkström genom hela foten, det var nog den värsta smärta jag varit med om. Den när läkaren borrade och sågade och skar i mig märkte jag ingenting, låg och lyssnade på radion. 7.15 var jag där 9.30 var jag klar att åka hem, smidigt vi handlade också på vägen hem och det var inga problem jag var ju bedövad.



På apoteket vad som så snälla och ville hämta allt även det som inte var på recept, verktabletter tog jag på kvällen och sen på morgonen, nu så mal det bara lite. Jag mår faktiskt väldigt bra och ser farmemot nästa operation. Den 3 april tänkte jag få den om jag vågar så nära att vi ska få föl, Kiaras föl ska komma i början på maj.



Tänk vad nära det är, igår vände det och blev ljusare ute, så är det Januari, kalas i februari sen kommer det ofta lite värme i mars och april om man har tur kan bli riktigt varmt som 07 när Karisma föddes eller så kan det vara snöstorm som 1991 då barnens kusin födes den 19 april. Få se vad vädret bjuder oss nästa år, någon vit jul kommer vi i alla fall inte få. Ofta slår det om och blir kalt kring ny år, inte för att det är något jag vill i år men så brukar det vara.



I år skickade vi ett julkort som var lite av ett inlägg i klimatfrågan, snö är ju vatten eller hur ; )

torsdag 18 december 2008

Sitter och tar ett fotbad

Det sista på minst tre veckor, sen ska jag ner och duscha och raka benen.....upp tidigt i morgon duscha och sen bär det av till Halmstad för operation. Jag känner mig lugn och förberedd, för en vecka sen så var jag livrädd. Nu känns det bara som om det är dags och inte värre än att gå till tandläkaren.

I morgon kväll kommer tösens pojkvän på besök för första gången också, kul för honom att få träffa hennes mamma ny opererad och drågad, första intrycket är ju alltid bestående ; )

Dyslexi

jag har en bekant hon misslyckades i ett test för ett nytt arbete. Som en blixt från klar himmel så kom hon på att hon inte bara hade svårt att stav hon var dyslektiker också.

Hon startade ringa runt ursäkta sig, försöka blir testad för dyslexi, få gör om testet som en vilde. Min tanke som bärare av diagnosen är, om du har dyslexi då bör man också välja arbete som du klarar av som har nytta av det annorlunda sättet att tänka som man har som dyslektiker. Inte söka ett jobb som kräver mycket läsa och att man snabbt ska ta in stora kunskaps mängder.

Dysleksi är en gåva, inget man kan ta som ursäkt för att bli något som dyslexi inte tillåter. Hänsyn det ska tas av omgivningen, man måste få stava fel, man måste få läsa långsammare MEN man ska inte ta arbetsuppgifter som kräver att man kan läsa fort och stava stora mängder rätt.

Kanske lätt för mig att säga som sitter på ett arbete som kräver massa lågisktänkande och en hel del matt, men det jag skriver på en dag är försummbart. Jag har drömjobbet även om jag aldrig trodde att jag skulle arbeta med stora motorfordon när jag blev stor.