Det var inte så läskigt som jag trodde, förutom första bedövningssprutan, jag hade liksom tänkt mig det som när man går till tandläkaren. Men nej, det var som om jag fick starkström genom hela foten, det var nog den värsta smärta jag varit med om. Den när läkaren borrade och sågade och skar i mig märkte jag ingenting, låg och lyssnade på radion. 7.15 var jag där 9.30 var jag klar att åka hem, smidigt vi handlade också på vägen hem och det var inga problem jag var ju bedövad.
På apoteket vad som så snälla och ville hämta allt även det som inte var på recept, verktabletter tog jag på kvällen och sen på morgonen, nu så mal det bara lite. Jag mår faktiskt väldigt bra och ser farmemot nästa operation. Den 3 april tänkte jag få den om jag vågar så nära att vi ska få föl, Kiaras föl ska komma i början på maj.
Tänk vad nära det är, igår vände det och blev ljusare ute, så är det Januari, kalas i februari sen kommer det ofta lite värme i mars och april om man har tur kan bli riktigt varmt som 07 när Karisma föddes eller så kan det vara snöstorm som 1991 då barnens kusin födes den 19 april. Få se vad vädret bjuder oss nästa år, någon vit jul kommer vi i alla fall inte få. Ofta slår det om och blir kalt kring ny år, inte för att det är något jag vill i år men så brukar det vara.
I år skickade vi ett julkort som var lite av ett inlägg i klimatfrågan, snö är ju vatten eller hur ; )

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar